.jpg)
VÅRT ARBETE
​
Juchuy Mama Sverige
PROJEKTETS BAKGRUND
Juchuy Mama Sverige (JMS) är ett svenskt projekt som startades under hösten 2014 med syfte att ekonomiskt stötta den då nystartade bolivianska organisationen Juchuy Mama (även kallad “Juchuy Mama Bolivia”, JMB) i staden La Paz, Bolivia. Juchuy Mama betyder “Liten mamma” på ursprungsspråket quechua, och JMB:s initiala fokusområde var att hjälpa ogifta gravida tonårstjejer och tonårsmammor i de ofta hälsofarliga situationer de hamnar i, med problem såsom stigmatisering från samhället, avhopp från skola, och bristande kunskap om såväl reproduktiv hälsa och lagar och rättigheter. Sedan starten 2014 har JMB:s verksamhet utvidgats, och du kan läsa mer om deras arbete längre ned på sidan eller genom att klicka här.
​
Initiativtagaren till Juchuy Mama Sverige, Helena Lindahl, är vän och tidigare kollega till JMB:s initiativtagare Alina Cleofe Choque. Genom vetskapen om denna nystartade organisation och dess behov av finansiering föddes idén till en insamling på den gymnasieskola Helena arbetade som lärare på: Fyrisskolan i Uppsala. Tillsammans med sin man och kollega Jan-Eric Renström och den dåvarande eleven och elevkårsrepresentanten Sofia Glaser påbörjades en pantinsamling där alla pantpengar från elever och personal oavkortat gick (och fortfarande går) till JMB:s arbete i Bolivia. Juchuy Mama Sverige har sedan dess fortsatt att arbeta för att ekonomiskt stötta JMB, även utanför Fyrisskolan, och tack vare insamlingar från svenskt håll kunde JMB år 2018 framgångsrikt ansöka om att bli en officiell stiftelse i Bolivia, något som öppnat många dörrar för verksamheten. JMB övergick därmed från organisation till stiftelse. Mer om hur detta gick till kan du läsa här.
​
Vi hoppas att du vill vara med och stötta Juchuy Mama Bolivias arbete genom att skänka en gåva och dela vår verksamhet i dina sociala kanaler! Juchuy Mama Boliva är en liten stiftelse som är helt beroende av vårt ekonomiska stöd för att kunna genomföra sin tänkta verksamhet. Tillsammans kan vi se till att ungdomar i La Paz kan få det stöd de behöver!
102 304 SEK
Senast uppdaterat: 2021-01-22
Insamlat hittills:
Volontärer för Juchuy Mama Sverige: fr.v Helena Lindahl, Sofia Glaser, Jan-Eric Renström.
VÅR VISION
Vi som arbetar med Juchuy Mama Sverige gör detta ideellt vid sidan av arbete och studier. Vi drivs av viljan att få hjälpa Juchuy Mama Bolivia att i sin tur hjälpa ungdomar i utsatta situationer. Med deras stöd kan det öppnas valmöjligheter för ungdomarna som för hoppningsvis kan påverka dem positivt under lång tid framöver, exempelvis vid stöd för att gå klart skola samt utbildning i familjeplanering och sexuell och reproduktiv hälsa.
Juchuy Mama Sveriges roll i detta är att stötta JMB ekonomiskt. Då det är JMB:s volontärer som bor och/eller arbetar i det område där ungdomarna bor är det självklart de som bäst kan avgöra vad verksamheten bör inrikta sig på, och JMS finns därför enbart med som en ekonomisk stöttepelare.
Juchuy Mama Sverige, liksom Juchuy Mama Boliva, är religiöst och politiskt obundet.
VOLONTÄRER FÖR JMS
Helena Lindahl var till Bolivia redan som tjugoåring. Hon arbetade då som volontär och lärde på så sätt känna Alina Cleofe Choque (JMB). Tillsammans knackade de dörr i några av La Paz utsatta områden med fokus på mödravård och barn 0-5 år. Det handlade om enkla hälsokontroller, vaccinering, upplysning om preventivmedel och att berätta om vad sjukhuset kan hjälpa till med. Detta i sjukhuset San Gabriels regi. Helena jobbade dessutom på barnhemmet Virgen de Fátima. Idag arbetar hon som lärare i spanska och tyska på Rosendals gymnasieskola i Uppsala, och är JMS:s initiativtagare och kontaktperson med Bolivia.
Jan-Eric Renström arbetar som lärare i matte, biologi och naturkunskap på Fyrisskolan i Uppsala. Han är den som har ansvar för den pantinsamling som har pågått på skolan sedan 2014, och han är även JMS:s ekonomiansvarig.
Sofia Glaser tar till sommaren 2021 ut en kandidatexamen i Freds- och Utvecklingsstudier på Uppsala Universitet och har under HT20 och VT21 läst spanska på samma universitet. Sofia är JMS:s kommunikationsansvarig.
​
Följ oss!
Juchuy Mama Bolivia
Fundación Juchuy Mama
STIFTELSENS BAKGRUND
Stiftelsen Fundación Juchuy Mama (även kallad Juchuy Mama Bolivia, JMB) startades i juni 2014 av socionomen och La Paz-bon Alina Cleofe Choque. Alina har under sitt yrkesliv på flera olika sätt arbetat med människor i utsatthet, framför allt med att motverka barn- och mödradödlighet bland gravida kvinnor och barn i åldrarna 0-5 år. I juni 2014 hade hon med oro under en längre tid bevittnat hur antalet tonårsgraviditeter hos ogifta tjejer ökat i området där hon arbetade, och med vetskapen om de hälsofarliga situationer dessa tjejer och deras barn riskerar att hamna i startade hon Juchuy Mama Bolivia för att stötta dessa tjejer och förebygga att fler hamnar i liknande situationer.
Medan det initiala fokuset vid stiftelsens uppstart uteslutande låg på de unga mammorna och deras barn, inkluderas nu både tjejer och killar i verksamheten. Problematiken med tonårsgraviditeter är inte isolerad från annan problematik som bolivianska ungdomar står inför, och Juchuy Mama Bolivia har därför implementerat ett mer holistiskt perspektiv och arbetar med att stärka ungdomarna både som individer och som medborgare. Förebyggandet av tonårsgraviditeter och dess potentiella konsekvenser finns dock fortfarande kvar som en viktig grundpelare i stiftelsens arbete, och dess problematik är därför viktig att känna till. "Juchuy Mama" betyder just "liten mamma" på ursprungsspråket quechua.
Problematiken med tonårsgraviditeter
I Bolivia är utomäktenskapliga barn, skilsmässor samt aborter inte socialt accepterat. Samtidigt är den bolivianska sexual-undervisningen bristfällig, vilket gör att många inte har koll på exempelvis preventivmedel och familjeplanering. Många unga tjejer hoppar därför av skolan då de känner att den skam som läggs på dem och deras familjer blir för stor. Med en oavslutad skolgång riskerar dock den unga tjejen att aldrig komma in på arbetsmarknaden, och därmed inte kunna försörja sig själv och sitt barn. Istället blir hon beroende av att hennes familj ska försörja dem båda.
Att ta hand om ett barn när man inte lärt sig att ta hand om sig själv riskerar även att vara hämmande för mammans egna utveckling, och den sociala stigman kan medföra en försämrad självkänsla och självbild hos mamman och i förlängningen en negativ påverkan på relationen mellan mor och barn. Om den gravida tjejen själv är undernärd och har bristsjukdomar till följd av ensidig kost blir detta en fysisk påfrestning som ibland leder till spontanaborter, eller i värsta fall till att både mamman och fostret avlider. Andra risker är blodbrist (för mamman), låg födelsevikt, eller att illegala och farliga aborter utförs.
​
​
Volontärer och ungdomar i Juchuy Mama Bolivias verksamhet.
Julaktiviteten Juchuy Bolsa 2018.
Juchuy Mama Bolivia arbetar för att skapa en gemenskap med ungdomarna.
Volontärer för Fundación Juchuy Mama. Längst till vänster: Alina Cleofe Choque.
VERKSAMHETEN
En sammanfattning
Juchuy Mama Bolivia är verksam i förorterna Villa Armonía, IV Centenario, Kupini och San Isidro i Distrito 8, La Paz, Bolivia. Stiftelsen arbetar med att på flertalet sätt stötta utsatta ungdomar med målet att stärka dem både som individer och som medborgare. Juchuy Mama Bolivia är en liten verksamhet som lägger stor vikt vid att skapa ett förtroende hos ungdomarna och bygga upp en gemenskap där alla ska känna sig sedda. Hjälpen de erbjuder varierar beroende på ungdomens behov. Exempelvis kan det röra sig om psykologiskt och/eller juridiskt stöd, utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa, yrkesvägledning, stöd för att gå klart skolan och/eller studera på högre nivå, ekonomiskt stöd samt workshops och aktiviteter för att utveckla och stärka ungdomens ledarskapsförmåga. Alla ungdomar i stiftelsens verksamhet har själva valt att delta, och viktigt är att de stärks utefter sina individuella behov för att kunna stå på egna ben i framtiden. Längre ned på sidan delar Juchuy Mama Bolivia med sig av två berättelser om ungdomar och barn de hjälpt.
​
Stiftelsens initiala fokusområde var tonårsgraviditeter och den problematik dessa medför för såväl den unga mamman som för barnet (läs mer under "Stiftelsens bakgrund"). Detta fokus finns kvar som en av Juchuy Mama Bolivias grundpelare, även om verksamhetens fokusområde nu har breddats.
​
Då stiftelsens verksamhet bygger på ett frivilligt deltagande från ungdomarna förutsätter detta att Juchuy Mama Bolivia bygger upp ett förtroende hos lokalbefolkningen och att ungdomar får vetskap om stiftelsens arbete. Därför genomförs till exempel aktiviteten och numera jultraditionen "Juchuy Bolsa" ("liten påse"), där stiftelsens volontärer delar ut påsar med godsaker till områdets barn. Genom att göra detta sprider de inte bara glädje till barnen, utan de skapar också en relation till invånarna som gör att fler får upp ögonen för Juchuy Mamas Bolivias verksamhet och den problematik de arbetar med.
​
​
Ungdomarna
I Juchuy Mama Bolivias verksamhet deltar ungdomar mellan 16-19 år. Stiftelsen delar upp sina ungdomar i så kallade "generationer": det vill säga de olika "kullar" med ungdomar som de har rekryterat till sin verksamhet. Sedan starten 2014 har JMB haft totalt tre generationer, och de planerar att rekrytera en fjärde under andra halvan av år 2021. Den första generationen bestod uteslutande av unga mammor, medan den andra och tredje generationen har bestått av både tjejer och killar. Totalt har 22 ungdomar deltagit i verksamheten, varav 7 fortfarande är aktiva (2020). Det finns ingen åldersgräns för när en ungdom inte längre får delta i verksamheten, det bestämmer ungdomen själv. JMB arbetar efter filosofin att bli en familj med ett långvarigt medlemskap.
​
​
Fokus på utbildning
Ett av JMB:s viktiga mål är att stötta ungdomarna så att de går klart skolan. Utbildning är som bekant viktigt för att bekämpa fattigdom, främja hälsa och välbefinnande samt ge individen möjlighet att forma sitt eget liv.​
​
I Bolivia är skolgång sedan 2010 formellt sett obligatorisk och avgiftsfri, från förskola vid 4 års ålder till och med gymnasiet. Verkligheten ser däremot annorlunda ut, och bara 2 av 3 avslutar gymnasiet (källa: Utrikespolitiska Institutet Landguiden).
JMB:s arbete med att hjälpa ungdomarna gå klart skolan sker på bred front. Det kan röra sig om allt från peppning och motivation till yrkesvägledning och utbildning i familjeplanering. Tack vare stiftelsens stöd har 95 % av verksamhetens ungdomar avslutat gymnasiet och 60 % har gått vidare till yrkesutbildning eller universitet (2020).
​
​
Stiftelsens ekonomi
Juchuy Mama Bolivia är helt beroende av vårt ekonomiska stöd för att kunna genomföra sin tänkta verksamhet. Stiftelsens inkomstkällor idag kommer från Juchuy Mama Sverige, volontärernas egna fickor eller mindre enstaka bidrag till specifika aktiviteter. Alla volontärer arbetar ideellt.
JUCHUY MAMA BERÄTTAR:
Fallet med "Gabyto"
"När “Gabyto” (fiktivt namn) föddes var hans föräldrar fortfarande minderåriga och saknade kunskap om hur deras barn skulle folkbokföras. De vände sig därför till Juchuy Mama Bolivia och vi hjälpte dem med folkbokföringen och betalade de avgifter som denna innebär. Stiftelsen fanns som stöd för föräldrarna under graviditeten och födseln samt vid mottagandet av födelseattesten. Vi kunde därför fungera som vittnen och styrka faderskapet vid registreringen i folkbokföringen. Att en nyfödd människa ska ha tillgång till en juridisk identitet är både en medborgerlig rättighet och en mänsklig rättighet!”
​
Fallet med "Nano"
"Arbetet med “Nano” (fiktivt namn) var utan tvekan en av våra mest utmanande, men också mest rörande, erfarenheter. Han kom från ett dysfunktionellt hem där han på grund av händelser inom familjen blev tvungen att se efter sig själv och sina yngre syskon och försörja dem alla genom att arbeta som clown. Nano hamnade i en såväl känslomässig som socioekonomisk kris, vilket även påverkade hans skolgång negativt. Stiftelsen Juchuy Mama Bolivia kunde hjälpa Nano genom att stötta honom ekonomiskt och därmed förhindra att han hoppade av skolan, samt genom att erbjuda honom psykosocialt stöd för hans psykiska ohälsa. Stiftelsen arbetade hela tiden för att förmå honom att inte ge upp utan fortsätta framåt. Nano saknade en familj som kunde ge honom kärlek, men vi tog emot honom som en bror och som en son och lyckades därigenom fylla delar av detta tomrum. Idag (2021) är Nano 21 år, han fortsätter studera och vill gärna läsa vidare, och han arbetar parallellt med skolan, även om han för tillfället har tagit en paus för att göra lumpen. Han fortsätter vara en aktiv och viktig medlem vid stiftelsens olika aktiviteter, där han både får och bidrar med glädje och motivation till de nya generationerna ungdomar. Nano är nu en av våra ungdomsledare, och ett exempel på att det går att övervinna motgångar."
Dokumentsamling
Här finner du dokument från Juchuy Mama Bolivia.
ALLMÄNT: SOCIALA PROBLEM I BOLIVIA
Utbredd fattigdom
Bolivia har länge betraktats som ett av Sydamerikas fattigaste länder, men under det första årtiondet av 2000-talet hade landet en hög ekonomisk tillväxt som gjorde att andelen fattiga minskade och de sociala klyftorna mellan fattiga och rika krympte. Ändå lever enligt Världsbanken omkring en tredjedel av landets 11,5 miljoner invånare (2019) under den nationella fattigdomsgränsen, och i och med Covid-19 pandemin riskerar ännu fler att falla under fattigdomsgränsen.
Urfolken hårdast drabbad
Särskilt utsatta är urfolken, vilka utgör ca halva befolkningen. De flesta tillhör någon av de två stora grupperna quechua och aymara. Urfolken har sämre hälsa än genomsnittet, samt kortare medellivslängd, sämre utbildning, högre arbetslöshet och lägre inkomst.
​
Inte alla barn går i skolan
Sedan 2010 är skolgång formellt obligatorisk och avgiftsfri, från förskola vid 4 års ålder till och med gymnasiet. Verkligheten ser däremot annorlunda ut. Omkring 3 av 4 barn går i förskola, nästan alla barn går i den vanliga skolan, men bara 2 av 3 i gymnasiet. Ungefär vart femte barn mellan 7 och 14 års ålder arbetar dessutom utanför skoltid för att bidra till familjens försörjning.
Kvinnor diskrimineras
Det bolivianska samhället är mansdominerat och präglas av traditionella könsroller. Trots att lagen föreskriver lika rättigheter för båda könen diskrimineras kvinnor, och ju lägre socialgrupp en kvinna tillhör, desto vanligare blir diskrimineringen. Omkring 3 av 4 kvinnor i Bolivia har enligt frivilligorganisationer utsatts för våld, ofta i det egna hemmet. Aborträtten i Bolivia är begränsad.
​